För att barn ska må bra och få återhämtning ska det vid varje skola och förskola finnas en utemiljö där barnen kan vistas på raster och ibland för undervisning eller annan utevistelse. Vi har nog alla själv gått i en skola där utemiljön var relativt väl tilltagen i yta och kanske fanns också skogsområden i närheten att vistas i. Så är det inte för alla barn idag. Vi har skolor och förskolor som har helt hårdgjorda utemiljöer, utemiljöer på tak eller utemiljöer som är så små att de snarare skulle kallas för slussar, där barnen hänvisas för att vänta in andra barn innan de går vidare till någon närliggande park, ledda av en vuxen. Ibland har skolan ingen egen utemiljö alls.
Under flera år saknades det helt reglering kring utemiljöns storlek och utformning och det var fritt fram att bygga skolor utan. 2015 kom allmänna råd och en vägledning som ändrade på det litegrann, men fortfarande nyttjas de skolor och förskolor som byggdes under tiden det inte var reglerat, och ibland har de av ekonomiska skäl ingen utemiljö alls. Det finns heller inga krav på rast eller utevistelse i skolans styrdokument, så utemiljö prioriteras inte om det inte finns engagemang och kunskap om betydelsen lokalt.
Frågan är vad det innebär för en kvalitativ och likvärdig utbildning? Vad innebär det för hållbart välbefinnande och vad kan vi göra för att förändra situationen?
Vistelse i naturliga och varierade utemiljöer har stor betydelse för vår psykiska såväl som fysiska hälsa, dessutom påverkar det vår förmåga att lära och utvecklingen av vår psykologiska resiliens. Utemiljön vid skola och förskola kan ge förutsättningar för självstrukturerad lek som främjar våra exekutiva funktioner; känsloreglering, planering, impulskontroll – funktioner som är helt nödvändiga för att hantera livet, och skolan. Dessutom utvecklas motorik i relation till den miljö vi vistas i och en rik, varierad miljö ger förutsättningar för rörelserikedom – en vilja att vara fysiskt delaktig genom hela livet. Utemiljön kan också ge upplevelser och förståelse för våra ekosystem och hur vi är beroende av dessa för liv och välmående.
De skolor och förskolor som inte har någon utemiljö alls är så klart svårt att göra något åt om det inte går att annektera närliggande områden, men de skolor och förskolor som idag har hårdgjorda miljöer kan på olika sätt utveckla dessa till mer kreativa, föränderliga miljöer för barnen och kanske genom att plantera buskar och träd och anlägga kullar om det finns tillräcklig yta. Finns det inte möjlighet till detta kanske det är dags att fundera på om det går att nyttja lokalerna till annat. Det är trots allt barnens framtida liv och förutsättningar som står på spel.
En skola och utbildning för livskraft behöver PLATS i både tid och rum. Tar och ger skolan och utbildningen plats för hållbart välbefinnande?
| Hur skulle vi kunna… | Action | Object | Qualifier | End Result |
| Hur skulle vi kunna… |